Miljötips

Fattar inte att jag inte hittat dagens fynd tidigare.
Under en helt normal handlarrund på Kantarellen snubblade jag över något som jag bara väntat på att hitta. Refill värmeljus.
Jag bränner otaliga värmeljus årligen och har haft dåligt samvete för all metall som blir ett problemavfall. Nu har jag hittat något att döva miljösamvetet med. I stället för att kasta metallbehållaren plockar jag i ett nytt ljus. Enkelt och miljösmart.
Allra bästa miljövalet är förstås eget stöpta ljus gjorda av stumpar och stearin.

Värmande snöboll

Fick ett äkta snöbollsljus från Sottunga i julklapp. Det är vackert helt naturell men oslagbart när du tänder det. Snöbollen lyser fantastiskt vackert. Värmande snyggt sken sprids i stugan.
Har i dag hamstrat några extra lysande snöbollar. Finns att köpa på Salt, 5 euro/styck.
Kommer att passa bra till min nyårsdukning.
Egentligen skulle jag behöva en silverkandelaber. Undrar om man kan fynda en sådan någonstans?

Impad av icke-rökare

Tror att jag slagit rekord i lathet under julen. En promenad per dag, ger inga hintar om hur lång/kort.
Men det är väl det julen är till för – vila, slösnack med släkten, god mat och lite kulturaktiviteter i form av tv och litteratur.
Riktigt skönt att jobba i två dagar. Nu måste det bli en aktiv fyradagarsledighet.
Fikade på stan med en kompis på eftermiddagen. Blev impad. Hon hade inte rökt sedan februari – inte illa jobbat av en inbiten storrökare.

Sista julbestyret fixat

Hinner inte vässa sågen

Ramlade på den här kända historien i dag när jag pluggade lite marknadsföring. Den kändes väldigt aktuell med tanke på all brådska folk har:

En man arbetade febrilt i skogen för att såga ner ett träd.
– Vad gör du? frågade jag.
– Ser du inte det, jag håller på och sågar ned det här trädet!
– Du ser alldeles utpumpad ut, hur länge har du hållit på?
– Över fem timmar, och jag är alldeles slut. Det är ett hårt arbete.
– Men varför tar du inte rast i några minuter och vässar sågen? Det skulle säkert gå mycket fortare då.
– Jag har inte tid att vässa sågen, jag har för bråttom med att såga.

För mycket Carola

Ingen jul utan Carola. Det verkar vara melodin för alla svenska tv-program. Så fort jag knäpper på teven ploppar hon fram på eller annat sätt.
I lördags satt hon i soffan hos Nyhetsmorgon. Så fort Lasse Bengtsson, som är en kanonintervjuare, försökte få henne att säga nåt om nåt annat än sång och Gud gick hon på total tomgång. Hon går bra att lyssna på när hon tar ton men låt mig slippa se på henne eller höra snacket.
Intresseklubben kan väl anteckna: jag önskar mig INTE Carolas nya skiva i julklapp.

Årets klapp

Jag börjar misstänka att brorsans praliner är årets åländska julklapp.
Slutsatsen drar jag efter ett besök i pralinfabriken och att folk till och med beställer via mig. Så fort de mumsiga godsakerna är klara går de åt. Jag som provsmakat förstår varför. Inget slår en pralin späckad med ljuvliga smaker tillsammans med en god kopp kaffe.
En bättre start på det nya företaget gick väl inte att få. Choklad är tydligen helt rätt i tiden och förstås ett måste till jul. Undrar om bror själv vill ha någon pralin i jul?

Korten på lådan

Julkorten har lagts i brevlådan. De hade nästan inte hunnit torka. Tillbringade gårdagen i grafikverkstaden. Det började inte bra för den första plåten blev helt misslyckad. Den andra blev ok och det tog bara ett par tre timmar att trycka de jag behövde. Så här ser plåten ut och slutresultatet får ni se om ni får ett kort hem i er postlåda.

Sommaren hänger kvar

Två rosor blommar fortfarande i min trädgård. Varje dag jag kommer hem tittar jag på dem och tänker: Vilka kämpar! Det är rekord på Norrstunas – under min tid ska tilläggas.
Ingen idé att deppa för vädrets skull när naturen själv hänger i så hårt för att ta ut det sista av värme som finns. Några nätter till med minusgrader och de sista minnena från årets sommar har tappat sina rosenblad.

Etiketten

Fick ett tips eller snarare en uppmaning häromdagen: Ta Etiketten när du går till Alko, helst tre fyra stycken, annars lägger de ner den.
I dag var jag till alkoholbutiken men glömde att ta en tidning i kassen. Måste ju få rum för gott vin. För 31,84 landade följande i mitt vinställ:
Hardys bin 343 (rött, Australien)
Ravenswood (rött, USA - har besökt vingården en gång)
Salice Salentino (rött, Italien)
Frizzantino ambile (vitt spritsigt, Italien).
Smuttar just nu på det australiensiska, ett gott drickvin för en fredagkväll.
Kan förresten inte fatta att det just är ett år sedan jag faktiskt var i Australien på riktigt.

Kortångest

Pust! Kom plötsligt på att mina julkort ännu är helt opåtänkta. Har redan fått de första korten i postlådan.
Så nu blir det att tänka till.
Mina julkort ska nämligen vara egentillverkade annars får det vara.
Jag har en plan men då måste kreativiteten infinna sig och tiden räcka. Skriver jag inte på bloggen på ett tag så beror det på just det – att jag jagar kreativiteten. Den kan vara svårfångad.
På måndag måste de skickas för att hinna fram till jul.

Sött tips för hård klapp

Det går inte att hålla sig. Du måste bara testa något av recepten när du en gång öppnat ”Vinterns söta”. Systrarna Monica Eisenman och Lisa Eisenman Frisk har dukat upp ett frestande bord med 125 recept på allt från tryffel och kola till mjuka kakor, småkakor, pajer och desserter.
Ett super bra hårt paket i årets julklappssäck.
Har själv testat ett av recepten och det tog inte länge innan resultatet var ett minne blott. Isoleringen runt magen fick sig dock en behövlig(?) påfyllning inför vinterns kyla - om den nu kommer.

Hipp, hipp

I dag har klanen firat kvinnan till höger på hennes 75-årsdag. Klanen är gänget till vänster.

Lite jul i stugan

Lite julstök i helgen. Delar av luciagruppen spred stämning över Dansens vänners julfest i Solbacka på lördagen. Eftersom jag var barnvakt drog vi dit hela gänget för att kolla hur det gick. Vi sänkte medelåldern rejält, så där såg inte gänget ut senast jag var i lokalen på dans. Stämningsfullt och juligt blev det.
I dag har vi stöpt ljus i stugan. De blev nästan raka och så där lagom hemgjorda. Brinner fin fint.
Trots det urusla gråiga vädret infann sig lite smak av julstämning.
Helgen har avslutats med kafferep med sex öspelsidrotter. Trevligt!

Bättre sent än ...

Självständighetsdagen har firats med att gården äntligen blivit höstkrattad. Så här sent har det aldrig hänt förut, men det spelar ingen roll när, bara det blir gjort.
Obligatorisk titt på alla som skakat hand med presidenten i kväll.
Höjdpunkt: Litmanens entré.
Många snygga och inte så snygga klänningar. Förvånansvärt många som klätt sig i gult och det är fult på min skala.
Kul att se Kenta & Marcela hos Tarja!

Slutspurt

Söndag är sista dagen att rösta fram årets lucia i Finström. Rösta kan du göra på Godbyhallen, Mattssons, biblioteket och Matkroken. Här ser du kandidaterna. Alla Finströmstjejer i nian i GHS.
Passa samtidigt på att skänka en slant till Rädda barnen på Ålands arbete mot trafficking.

Tomteprotest

Teknikkonsultföretaget Sweco har räknat ut var tomten måste bo för att rutten runt klotet ska bli optimal. Svaret är i Kirgizistans bergsmassiv på gränsen mot Kazakstan.
Fel, fel, fel ...
Tomten bor varken i finska Lappland eller i de kirgizistanska bergen. Han bor i Tosarby.

Carl-Torsken

Värmepumpen är under högtidliga former döpt till Carl-Torsken Carlsson. På fronten står nämligen initialerna CTC. Dopgästerna tyckte absolut att det skulle vara ett sundsinspirerat dubbelnamn.
Dopet firades med bubbel och snacks innan det bar av till Indigo för middag. Efterrätten choklad creme var en riktig höjdare.
Slutade på Östergårds. Första gången jag besökte stället denna höst. Mycket kända människor ute i vimlet. Bland annat en hel hög som kom från fotbollsgalan eller IFK-galan som någon påstod.
Och ja, det är fortfarande varmt i huset.

Veteran i bowlinghallen

75 år och har aldrig testat på bowling.
Det tyckte vi måste åtgärdas och ställde till med överraskningskväll för mamma (hon blir 75 år 10 december). Hela klanen samlades i bowlinghallen med varierande resultat. Debutanten lyckades med att få en strike.
Bowling är en kanongrej när man ska socialisera och göra nåt tillsammans. Alla kan vara med fast man aldrig testat förut.
Vi fortsatte med en bildkavalkad med foton från 1932 fram till i dag. En riktig nostalgitripp.
Kvällen avslutades hos Micke B i Saltvik. Fyrarättersmiddag: svampsoppa, kycklingrullader, lamm och creme brulee nedskjölt med viner av bästa klass. Det smakade förstklassigt, miljön är kanon och lokalen precis lagom för ett sällskap på tolv personer.
Magen spändes ut till max, det krävdes en grappa till kaffe för att den där riktigt perfekta välmående-känslan skulle infinna sig.

Spännande hus

I onsdags var jag på studiebesök till Stockholms stadsbibliotek. Intressant. Det finns i ett anrikt hus ritat och skapat av arkitekten Gunnar Asplund 1928. Förvånande mycket orginalgrejer finns kvar, exempelvis möblerna på barnavdelningen används ännu. Snacka om kvalitet!
Än en gång påmindes jag om hur bra vi har det här på Åland. På stadsbiblioteket hade det hänt att folk tagit bildskärmar under armen och promenerat ut. Nu var allt fastkedjat. Det har ännu inte hänt här men kanske är det bara en tidsfråga.
Nu ska Stockholms stadsbibliotek byggas ut med en stor glasbyggnad. Verkar hur spännande som helst. Ska bli intressant att se om politikerna sväljer projektet och beviljar pengar.
Läs mer om det nyskapande huset här.

Sagor och öspel

Omväxlande dag i dag.
Startade klockan tolv på biblioteket med Sagofest för alla barn i Finström som inte börjat skolan. Det blev kul. Över 20 barn kom. De fick lyssna till högläsning av Teskedsgumman och Hur gick det sedan? Dessutom spelade och sjöng Stäni kluriga visor. Uppskattat!
Själv var jag meteansvarig. Ur dammen fick barnen fiska små böcker.
– Vilken liten bok, kunde vi inte fått nåt större. Det borde ha varit godis, tyckte en pojke.
Men de flesta gillade sina böcker. På ett biblioteket måste det ju bara vara böcker i fiskdammen.
Direkt från sagans värld bar det av till öspelsvärlden. Mastodontmöte på sju timmar. Lite klokare blev jag. Nu jädran är det dags för jobba, jobba, jobba om allt ska hinnas med till 2009. Än så länge ligger vi ganska bra till.
Bergvärmerapport: Huset är skönt varmt. Jag väntar på en riktig köldknäpp så systemet får ett riktigt test.

Ljumma vindar

Äntligen värmer batterierna i huset igen. Och kvällens dusch klarades av med varmt vatten.
Bergvärmen har kommit ända in i pannrummet men inte fram till värmepumpen ännu. Systemet går just nu på elpatronen. Från och med i morgon är det rejäl värme från urberget som gäller.
Så här långt verkar allt alltså bra, håller tummarna för fortsättningen.
Ett historiskt steg har tagits i dag med. För första gången någonsin finns det ett värmeelement i Norrstunas källare och ett till ska det bli när allt är klart.
Bilden är på ”rören” som forslar värmen från underjorden.
Har redan börjat planerat för vinkällare där oljetanken står. Först ska den ut förstås och det blir väl i vår någon gång.

Sista oljeduschen

Den sista duschen med vatten värmt av olja har strilat i Norrstunas. I dag åkte den orangea oljepannan ut på backen och in landade en splitterny värmepump.
Superimponerad av alla glänsande kopparrör som Hasse vridit och bänt i snygga krökar.
Oljepannan hämtades i kväll av Svisse och Abbe. I framtiden är det möjligt att den värmer hus och/eller växthus på Hasselbo.
Måste ju bara dela med mig av en före- och efterbild av pannrummet - sexigt?!? Och bättre blir det när allt är klart.
Spänningen stiger - ska det bli någon mysig värme i stugan? Häng med i följetongen exklusivt på denna blogg.

Lärt på en måndag

Biblioteket är rätt plats om du vill lära dig något. I dag har jag lärt mig att
- en eldfluga inte är en fluga. Den är en skalbagge.
- en präriehund är inte en hund. Den är en gnagare.
- en silkesmask är ingen mask. Den är en larv.
- ett engelskt horn är varken engelskt eller ett horn. Det är altformen av en fransk oboe.
- ett bananträd är inget träd. Det är en ört.
- ett turkiskt bad är inte turkiskt. Det är romerskt.

Morgontrött släkt

Besök av farbror med fru i dag. Påstod att han satt nytt världsrekord i att sova länge, blev väckt klockan elva.
Måste erkänna att jag sov till elva i går så det var inget svårslaget världsrekord.
Jag har förstått att sundbergare, åtminstone de från Örnäsgrenen, är kända för att gilla sovmornar. Man har det i generna alltså och kan ingenting göra. Bara att sova på utan dåligt samvete. Det genetiska arvet är inte att leka med.
Där fick ni alla ni som brukar driva med mitt dåliga morgonhumör. Det var bestämt redan innan jag blev till.
Vem vill sätta släktens ära på spel genom att ändra på vanor som funnits i säkert hundratals år?

Hipp, hipp

Grattis till dagens fyllerist, lillasyster.
Hon blir 45 så det betyder att jag är ....
Hjälp, livet går i Asafa Powell-tempo.

Tisdagslängtan

I går var det verklig köldkris på Norrstunas. Det var kallt så in i inlandsisen. Väntat eftersom jag inte eldade på torsdagen - kom hem så sent.
Det eldades i spisarna och kläddes på lager. Som tur var bjöd grannarna in till vin och konstvisning så jag tinade upp.
När jag kom hem igen var det varmt i stugan. Tills jag kom upp i sovrummet. Då tänkte jag: i morgon tar jag mammas erbjudande och flyttar hem igen.
Men i morse var det lagom kallt igen. Jag tror jag överlever till tisdag, då är det 98 procent säkert att bergvärmegänget kommer ...
Och hantverkare kan man väl lita på när det gäller tidpunkter????

Formtest

Gjorde min årliga konditionstest i går. Formen är på topp, elitnivå faktiskt. Börjar undra om inte detta cykel-puls-test är för enkelt för mig.
Jag är ganska på tårna med träningen men ändå. På vågen märks inte mycket minus.
Kan kanske bero på saker som att jag i dag föll för frestelsen att köpa en hel låda supergoda kokosbollar av Kevin. Tre av dem satte jag i mig med kvällsteet. Utan dåligt samvete för jag hade ju varit på ett en timmes stavgångspass i snabbt tempo ...

Cykelman med sundsdialekt

En gång ringde Sven-Erik Karlsson från Sunds jaktvårdsförening och ville informera om höstmötet. Han bräkte på värsta dialekten, intresserad reporter antecknade, ställde följdfrågor. När det var dags att knyta ihop kunde inte Jack M hålla sig längre. Han hade grundlurat mig - något som jag fått äta upp många gånger efter det.
Det är ett av mina Jack-minnen.

Ett annat är när vi efter en rejäl efterfest i södra stan skulle ta oss ut på landet. Jag åkte på pakethållaren ner för Stadshusbacken i full gallopp. Cykel laddade vi in i taxins trunk, vid Jomala kyrka steg Jack av och jag fortsatte mot Godby. Morgonen efter satt inte baksmällan i huvudet utan i ändan där jag hade tydliga blåmärkesränder efter pakethållaren.

Jack minns dock de flesta på grund av musiken som håller betydligt längre än pakethållaravtrycken i min bak gjorde.

Festligt

Kul fest i helgen. Tur att det följde med dagen-efter-kit med inbjudan. Var lite småseg i går.
Kolla in bilder från partyt här.

Discokula

Novemberrusket piskar mot fönstren. Men det gör ingenting för i dag har det funnits flera saker som gjort att jag brytt mig noll.
Började med filminspelning i morse. Var ”discokula”. Premiär blir det på en idrottsgala nära dig i slutet av januari. Säger inget mer.
Sedan lite rusning på stan innan jag landade hemma och startade uppvärmningen av huset. Konstigt nog har det inte blivit så kallt här trots att jag inte har någon värme.
När brasorna började värma var det hur mysigt som helst att sitta inne och pyssla med diverse. Bland annat en massa fotonostalgi, fick så där 400 bilder av morbror i går. De visar familjen Sundbergs historia från början av 1960-talet till nu. Och flera fantastiska bilder på mitt hus, material jag aldrig sett tidigare.
Och nu avslutas denna novemberruskdag med partaj på Indigo.

Grabbigt värre

Noterar att Steel FM presenterar sina programledare på halvsidesannons i tidningen. Åtta killar. Inte en tjej så långt ögat når. Kanske fick de inte rum i annonsen? Kanske får de en helt egen annons?
Jag tror mera det är så att Steel FM helt enkelt är en grabbradio.

Den bäste är tillbaka - igen!

Litti är med i landslagstruppen igen! Är på väg tillbaka från skadan.
Det har vi hört förut. Tydligen är det så att finländsk fotbolls självförtroende fortfarande hänger på den bäste av de bästa.
Litmanen är min stora forbollsidol men det är ganska mycket Foppa-varning för Littis otaliga comebacker. En förebild vill man inte se misslyckas så det börjar tyvärr bli dags att tänka på refrängen.
Daja är oxå med i truppen. En bättre efterföljare än en moppekille från Pålsböle, Finström kan väl inte hittas. Eller?

Nostalgifik stängde

Många timmar har jag tillbringat på Grillsnäckan i Godby.
Tonåringen Kika hängde ofta där på kvällarna. Spelade flipperspel, pajazzo, jukebox, enarmad bandit och drack te eller kaffe. Snackade med gänget. Försökte vara cool, liksom.
En som alltid satt där var Janne N som pratade mycket om dagen då han skulle få körkort i stället för moped. Han har fortfarande ingen lapp men en mopedbil, kanske drömmer han ännu ...
I fredags stängde caféet, enligt mitt index går en epok i graven.
Nu ska mackägaren själv ha lokalen. Kanske blir det så att Godby nu får sitt eget Select? Framtiden får utvisa.

Väskligan visar ...

... nu sina alster i Finströms bibliotek. 26 väskor fick vi färdiga till lördagen då vi hängde upp våra skapelser. Och vi var riktigt nöjda. Många olika idéer till väskproduktion av diverse rester ur lådorna blev det.
Emmy plåtade oss på bibban i går när lappklubben kom på besök för att se utställningen. Till höger tre små smakprov.
Välkommen att titta. Vi har öppet måndag-torsdag kl.12–20.

Storm da capo

Åsa Larssons deckare Solstorm har blivit film så därför har jag gett mig på att läsa den.
Kruxet är att jag så där 50 sidor in i boken märkte att jag läst den förut men inte kan komma på hur den slutade. Därför läser jag på. Filmen vill jag absolut se om det nu finns någon bio att se den på här på kobben. Filmerna kommer ju snabbt på dvd så det får väl bli en biokväll framöver.
I kväll är det en annan deckardrottning som gäller nämligen Camilla Läckberg. Två av deckarna har blivit tv-serie med premiär i dag. Ska bli spännande att se hur de lyckats, hennes historier är lite ”udda”. Jag gillar böckerna och ännu mer gillar jag Niklas Hjulström som har en av huvudrollerna. Mest för att han står för rösten i Cue, mitt favoritband alla kategorier.

Riktiga dagen

Har man en amerikanska i släkten så blir det förstås riktig Halloween-fest på riktiga Halloween-dagen.
Så i dag åkte vi till Holmsudden utstyrda i diverse spök- och skräckdräkter. Släkten visade äntligen sitt rätta ansikte :).
Det serverades amerikanska läckerheter som brownies, popcorn och äppelpaj med valnötter i. Mums!
Lite sång och tävlingar hann vi också med innan vi svängde hemåt i höstregnet.
Spökena på bilden är Werner, Olle, Victor, Oliver och Lukas.

Löpets revansch

Just i dag kom jag att tänka på en legendarisk löpsedel som gjordes på Ålandstidningen någon gång i slutet av 1980-talet. På den stod ”LÖKEN AFFÄR”.
Tisdag 30 oktober 2007 känns den mer aktuell än någonsin, kanske för första gången.
Den kan tolkas på många sätt och det får bli din egen tolkning som gäller. På den här bloggen ges inga ytterligare kommentarer om dagens mediahändelse.
Det snackas mycket i buskarna just nu ... spänn öronen så hör du nog viskningarna och ropen.

Hålet på g

Höll på få hjärtat i halsgropen när jag kom hem i dag.
Det såg ut som om det rökte om hela huset. Men det vara bara borrningen av bergvärmehålet som startat. Och ånga som sprutade.
Efter tre fyra meter kom berget och när jag kom hem var hålet redan 60 meter djupt.
Så nu håller jag tummarna för att flyter på som det ska.
Så här ser mojängen som borrar ut.

Shopping i huvudstaden

Förväntningarna var höga inför helgens shoppingtur till Helsingfors. De infriades som vanligt när det gäller shopping i huvudstaden. Utbudet i Hfors är helt kanon både vad gäller kläder och smakfull finländsk design.
Med hem följde bland annat nya tröjor, kulig skjorta, godsaker från taxfreen, byxor och lite diverse helt nödvändigt onödiga prylar. Ressällskapet var lika nöjt.
På köpet fick jag en massa trevligt umgänge med väninnorna.
En resa som måste göras om ...

Fest för Karin

I dag var det fest i biblioteket. Karin Sandell-Karlsson avtackades för lång och entusiastisk tjänst i Finström. Hon har höjt biblioteket och kulturlivet i kommunen tusenfalt. Dessutom är det hon som ligger bakom de nya fantastiska lokaler som numera är min arbetsplats.
Vi bjöd på snittar, tårta och kaffe i bästa caféstil. Dagen till ära satte vi på grejen som skapar dimridåer i det stora öppna akvariet. Debut under min tid i biblioteket. Stämningen blev nästan drömsk med levande ljus, porlande vatten och dimma som svepte över vattenytan.
Karin var min barnflicka när jag var jätteliten. Hon tog över som bibliotekarie i Finström 1972. Innan dess var det min pappa som hade jobbet. Nu är det min tur. En del kanske tycker att jag inte har kommit så långt här i livet, att cirkeln är sluten. Tvärtom tycker jag.
Just hit har jag kommit längs en stig kantad av äventyr och otroliga upplevelser. Och då är inte ens halva resan bakom mig.
Kan inte vänta på nästa steg – måste genast titta runt nästa hörn och se vad som är på g.

En perfekt Mikael

Michael Nyqvist ska spela Mikael Blomqvist när Stieg Larssons trilogi blir film. Ett bättre val kunde inte rollbesättaren göra. Nyqvist ser ut och känns precis som jag föreställt mig hans namne Blomkvist.
Att gestalta Lisbeth Salander måste vara varje skådespelares dröm och väldigt krävande. Hennes personlighet kräver massor, inte minst med tanke på hur hon utvecklas under handlingens gång. För att inte tala om alla ”hårda” scener hon är inblandad i. Noomi Rapace är den lyckliga som ska göra Larssons hjältinna rättvisa.
Spännande att se hur det går.
Frågan är nog om filmerna faktiskt kan leva upp till böckerna. Alla har läst dem och förväntningarna är mer än enorma.

Bokarm

Musarm vet väl alla vad är. Jag tror att jag jag drabbats av bokarm i stället.
Min senaste sängläsning är 629 sidor tjock och väger 800 gram. En normal pocket väger cirka 160 gram. Allt enligt min hushållsvåg.
Kanske är det det min bibliotekskollega menar när hon säger att vi inte ska köpa in böcker som är så här många sidor.
– Vem orkar läsa? frågar hon.
Falettis ”Jag dödar” är värd att kämpa med. Tung bok men lättläst och med osannolika förvecklingar. Men den hade faktiskt vunnit på att kortas med minst hundra sidor. Inte bara med tanke på bokarmen ...

Himmel och hav

Daniel har gjort det igen – skapat en fantastisk fotoutställning med Moder natur som huvudperson. Birollerna har förstås sjöfåglarna.
I kväll var det vernissage och jag blev riktigt imponerad. Daniel hade nya grepp på motiv, bildbeskärningar och format. Spännande och fint ögongodis.
Måste gå och titta igen när det inte kryllar av besökare. Jag rekommenderar en sväng till Ålands museum för att se ”Mellan himmel & hav” som visas fram till 13 november. Och/eller köp Daniels bok med samma namn som snart kommer ut i handeln.

Bisi, bisi

Bråttom, ja nästan stressigt, blev det kl. 20-21 i kväll.
Dels avgjordes Formel 1 och dels kom de första röstsiffrorna i valet. Allt skulle jag följa på nätet.
F1-rapporteringen på MTV3:s hemsida gick lika läckert smidigt som Räikkönen körde hem världsmästartiteln. Det var ju urspännande att följa i textreferat på hemsidan – hur coolt skulle det inte ha varit att se racet live på tv. Det är väl bara i Pålsböle de har sådan specialservice.
Värre var det med valresultatet. Vilka sega hemsidor, fick rejält i trådarna. Så jag gav upp och kollade in finska varianten av Bonde söker fru i stället. Nästan lika seeeegt ...

Arton i dag

Faster låter gammalt medan moster känns så där riktigt puttenutt gulligt. Undrar varför det är så?
En teori: Far gör automatiskt att man associerar till manligt kraftigt, mor leder tanken till något kvinnligt och mjukt.
Skit samma. I dag är jag en stolt faster för Emil blir 18 år. Lite smolk finns i glädjebägaren. Om han är 18, hur gammal är då inte jag.
Han var ju just ett litet kryp som låg på min säng och snusade. Nu får han rösta, köra bil och gå på krogen.

Upptäckt på biblioteket

1. Dimman lättar
Biblioteket är två år nytt men fönstren har aldrig tvättats. I veckan blev det gjort av städfirma. Kostade skjortan, sisådär 50 nyutgivna böcker. Men vad gör det när man äntligen kan se höstprakten utanför i klart sken.
2. Väskfeber
I november ställer jag, syster och mor ut nygjorda handväskor i biblioteket. Har verkligen producerat den här veckan. Är uppe i fem färdiga – men hur många jag vågar ställa ut får vi se.
3. Gården behövs
Den nya ungdomsgården i Godby behövs verkligen. I torsdags hängde minst tio ungdomar i biblioteket. De är välkomna och det är bra för bibban men de behöver alternativ och en egen lokal.
4. Valnerver
Ordförande i valnämnden för Godby har nerverna i dallring. Biblioteket är vallokal och ordförande har varit in varje dag den här veckan. Han har kollat allt från stämpeldyna till möblering. De röstande Godbyborna kan vara lugna. Lasse har allt under kontroll.
– Men tyvärr för oss har många förhandsröstat så det blir mindre jobb, konstaterade han.
Jag gillar folk som tar sina uppdrag på allvar.

Inga kval med valet

Jag hade noll problem att välja vem jag skulle rösta på. Bestämde mig redan i somras och så blev det.
Men jag kunde inte låta bli att testa valmaskinen.
Följande kandidater tycker mest som jag:
Mattsson, Stig, centern
Janson, Anna, liberalerna
Gunell, Camilla, socialdemokraterna
Sjödahl, Pamela, liberalerna
Bara en av dem vet jag vem är – Camilla G. Och henne kunde jag mycket väl tänka mig att rösta på.
Mer upplyftande var det att se vilka som tyckte minst lika som jag:
Sundblom, Gunnar, Ålands Framtid
Alm, Kalle, Obunden samling
Karlsson, Lasse, Ålands Framtid
Sundman, Mette, Obunden samling
De tillhör alla partier jag aldrig skulle lägga min röst på. För en på listan gäller att jag helst går över på andra sidan gatan om vi möts.

Någon riktig valpuls tycker jag inte det blivit i år. Kanske är folk nöjda med det som varit.
Sämst med årets val är att för många äldre herrar gör comeback. Visst behövs erfarna politiker men nån måtta får det vara. Jag vill hellre ha fräscha vindar och nytänk än gamla tröskverk som lunkar på i gamla spår.

Tre på rad

Dagens middag blev lite annorlunda.
Meny: hämtad thaimat från Wirrans.
Plats: mammas matbord i Sund.
Orsak: superduper förkyld och kraxig mamma.
Där satt vi och småsnackade när jag plötsligt fick se en älgtjur på väg över till Tingön. Snabbt kom en ko insimmande i synfältet och därefter en kalv. Familjen Älg var på flyttarstråt, kanske på flykt undan älgjägare.
Kanske lite dumt eftersom jägarna brukar ta sig över i båt till ön och dessutom inte tänker jaga älg i våra trakter innan november.
Då har väl älgarna simmat tillbaka igen ...
En fantastisk kuliss till thaimiddagen bjöd de oss i alla fall på.

ÅU bäst på holmen

Åland United har den här säsongen visat att laget verkligen hör hemma i ligan. Efter helgens förlust har ÅU inte längre chansen att ta bronset. Medaljen är inget som direkt förhöjer inredningen - fick leta en kvart för att hitta mina, de låg längst in i en garderob.
ÅU får ta sats mot att avsluta ligasäsongen med seger och att spela hem silver nästa år.
Laget står ändå för Årets bästa åländska fotbollsinsats.

Varmt under täcket

I många år har min nya kompis legat undangömd i en låda. Nu har den fått komma fram och göra nytta.
I väntan på bergvärmen sparar jag på den lilla skvätt olja som finns kvar i tanken. Så det är ganska kyligt inomhus just nu.
Därför fyller jag varje kväll den knallröda gummigrisen med kokhett vatten och lägger den under täcket. När det är dags att krypa ner i kojen är det varmt och gosigt.
Gammal hederlig metod som funkar perfekt.

Äntligen! Del 2

Doris är namnet för dagen - Lessing efternamnet.
Gubbsen i akademin valde en kvinna, som dessutom är ganska folklig, till årets Nobelpris.
Selma Lagerlöf var den första kvinnan som fick priset. Året var 1909. Lessing är den elfte kvinnan
Fyra av de aderton är kvinnor (det har varit ännu värre). Det förklarar nog varför kvinnor så sällan varit kallade. Förklaringen kan i alla fall inte vara att män skulle producera bättre litteratur än kvinnor. Men män har lättare att ta till sig vad män skriver - än så länge i alla fall.

Äntligen!

I morgon är Gert Fylkings stora dag, då han får ropa ”Äntligen!” när Svenska akademin berättar vem som får Årets nobelpris i litteratur.
DN har listat tio heta favoriter:
Mario Vargas Llosa
Friederike Mayröcker
Peter Handke
Assia Djebar
Hertha Müller
Inger Christensen
Richard Ford
Gitta Sereny
Claude Lévi-Strauss
Amos Oz
Jag har inte läst en enda av dem. Om det är en miss enligt akademin vet jag i morgon. Förhandstipsen brukar sällan stämma.
På RixFM:s hemsida kan du rösta på folkets nobelpris. På den listan kan jag pricka av alla (utom en) som lästa.
På listan finns:
Susanna Alakoski
Jan Guillou
Martina Haag
Kajsa Ingemarsson
Mari Jungstedt
Jonas Hassen Khemiri
Camilla Läckberg
Liza Marklund
Håkan Nesser
Leif GW Persson

Den visste var den satt

Familj, vän, arbetskamrat eller annat löst folk?
Spelar absolut ingen roll för en fet knallrosa festinbjudan låg i postlådan när jag kom hem. Precis vad som behövdes efter en dag som varit rena rama berg- och dalbanan.
Jag hör nog till den sista kategorin - jag tror de har kuligast på partyn.

Utsikt norrut

Har upptäckt ett nytt smultronställe i dag.
Utsiktstornet på Bergö är suveränt, byggt av fiskelaget med pengar från fiskekortsförsäljningen.
Fin utsikt över Åland i höstskrud. Härifrån ser man till Eckerö, Hammarland, Geta och så en stor del av Finström förstås. Informativ karta finns uppe i tornet så man vet vad man tittar på.

Firad fyrtioårig flicka

I går firades Jannica på sin 40-årsdag.
En sak är säker när det bjuds till kalas hos Norrgårds är det bara gourmetkäk som gäller. Den här gången lite tapasplock med exempelvis nybakat aprikosbröd, ruccolasallad, oliver, brie, melon, diverse smaskiga korvar, parmaskina med mera.
På det supergod tårta, födelsedagsflickans favoritsort.

Friserad för fest

Kalufsen har fått en väldigt välbehövlig putsning i dag inför helgens partaj. Nackdelen med att gå till frissan är att man ”stinker” när man kommer därifrån. Hårprodukter måste vara bland det mest parfymspetsade som finns.
När jag satt där och såg lockarna falla kom en kille in och klagade (!) på sin klippning. Längderna hade blivit för korta, tyckte han.
Snälla frisören beklagade, gav pengarna tillbaka och pepprade med lite hårvårdsprodukter.
Snäll skriver jag för att killen ju borde ha sagt något när saxen jobbade eller när allt var klart.
Min teori är att någon honom närstående, typ tjejen, hade klagat när han kom hem.
Frisören noterade att det är enormt ovanligt att någon klagar så här.
Problemet är att ett hår inte kan klippas längre ...

Mumsig rågrundel

Fazers Reissumies är ett måste i min brödlåda. Utan det får jag ingen bra start på morgonen. Nyttigt är det också.
Och lika gott till kvällsteet.
Brödet är för övrigt Finlands mest kända och lanserades 1978.
Nu väntar en kopp te, en Reissumiesmacka med pepparrotsost och skinka. Mums.

Het potatis

Hetaste samtalsämnet just nu: päronhelvetet.
Dagligen får jag rapporter från potatismaskiner där folk kämpar så svetten lackar för att bärga årets skörd. Allt tyder på att det är en jobbig säsong i år. Potatisfolket kämpar på. Släkt, grannar, vänner, gästarbetare – alla drar sitt päron till säcken.
Gissar att det inte blir någon fart på eventuellt valsnack på fältet innan årets potatisskörd ligger säkert i lagren.

Kalasmånad

Oktober är ett enda stort födelsedagskalas med släkten. Först ut är Werner och Lukas som fyller i dag.
Lika som bär? Äpplet faller inte långt från trädet? Sådan far sådan son? Välj själv.
Den hemlagade glassen i två varianter havtorn/kokos och körsbär/blodgrape var i varje fall godare än vilken drink som helst.

Organisation vann över teknik

Vi har sett det förut. Ett lag spelar underhållande, roligt och tekniskt. Det andra mal på som en maskin, effektivt och håller tätt bakåt.
Tysk kraft och styrka satte stopp för den brasilianska samban och drömmen om VM-guld. Men det var Brasilien som gjorde matchen sevärd och underhållande.
Jag hoppas de får revansch när det är dags att mötas i Kina igen, under OS i Peking nästa år.

Seriös eller oseriös

Det är du som byggherre, som har det ekonomiska och juridiska ansvaret för vad som händer vid borrningen. Då är det tryggt att ha anlitat ett seriöst och erfaret företag ...
Det kostar dig inte mera att anlita ett seriöst och erfaret företag med god renome.

Så stod det i ett brev som landade i min postlåda i fredags. Underförstått har jag anlitat en oseriös och oerfaren entreprenör med dåligt rykte för borrning för bergvärme.
Om jag förstått rätt är konkurrensen stenhård i branschen och kostnaden för borrhål har sjunkit efter att en ny företagare etablerade sig.
Kanske det är förklaringen till tonen i brevet som slutar med att jag gärna får ringa avsändaren dygnet runt.

Spara är för veklingar

En tidigare arbetskamrat hade ett bra svar när datorn hängde sig och inget av det han gjort de senaste timmarna fanns kvar.
På frågan ”Hade du inte sparat?” svarade han typ:
– Det är bara för veklingar.
Det kom jag att tänka på när jag läste Bengt Ohlssons krönika i DN om hans Ipod som gav upp:

Kliniskt vit. Sextio gig. Tolv tusen låtar. Och det är klart att man hade gjort säkerhetskopia, men ni vet hur det är, man ansar och noppar, lägger till och drar ifrån, och Ipoden blir med tiden något som man verkligen inte vill bli av med.
Så händer det sig mitt i droppande juli att Ipoden vänder buken uppåt och plötsligt visar det där ansiktet som man minst av allt vill se: ledsen mun och ögon som plustecken.

Kanske bäst att göra en kopia på den lilla skönheten? Men nej jag är ju ingen vekling.
Läs hela krönikan här.

Det kan redan vara för sent

De sista dagarna har jag fått mig en tankeställare. Anledning: äldre kär släkting har fyllt många år. Släkten har firat och samlats.
Plötsligt insåg jag att gamla godingar som känts stabila och pigga plötsligt inte är lika alerta längre. För första gången kändes de faktiskt gamla (eller äldre om man så vill).
Hur många gånger har jag inte tänkt att nu ska jag åka till den och den och ställa frågor om sådant som hände före jag ens var påtänkt. Hur var det att börja skolan? Var fick de sin första kyss? När blev de kära och varför? Hur gick det till när de fick ett yrke? Hur såg det ut i Finström förr i tiden? Hur roade man sig? Hur tränade fotbollslaget?
Där stannade det, en massa frågor, inga svar. Kvalificerad gissning är att det inte blir mer än tankar och några ord på en blogg. En tankeställare räcker inte för att få ändan ur vagnen. Kanske jag blivit för gammal nu, inte lika nyfiken längre ...

Epost mitt i livet

Rensade inkorgen i kväll och började fundera om ämnena säger nåt om mitt liv.
Detta är dagens skörd:

Re: protokoll
Brev från valberedningen
Övertidsvarning (13239)
VB: Checklista från Rhodos - Basket
SV: SV: Checklista
Beställningskvitto för fd03c651
Ang. Halldiskussion
Fwd: Adobe program
Middag 12 oktober!

Om någon undrar så är övertidsvarning en kanonservice från biblioteket. När det är dags att lämna tillbaka böckerna landar en påminnelse i din inkorg. Nu måste jag läsa ut Jonas Karlssons ”Det andra målet”. En samling småkul berättelser av en favoritskådis.

Syster Duktig det är jag

Ingen annan säger det, därför gör jag det: Vad jag har varit duktig i dag!
Fått gjort 1: Alla innefönster i stugan insatta och tvättade.
Fått gjort 2: Kört runt med lånegrejer till släkten – typ kappsäck och röjsåg.
Fått gjort 3: Hämtat tyg och garn hos lillasyster för kommande utställningsprojekt.
Fått gjort 4: Burit in en tredjedel av vinterns vedförråd.
Fått gjort 5: Kokat smaskig lingonsylt.
Fått gjort 6: Tvättat alla svarta trosor.
Fått gjort 7: Handdiskat sista glasen från förra helgens fest.
Då är man värd ett glas bubbel på kvällskvisten.

Skördefest på Limnäs gård lördag 22 september kl. 14.30

Suger ur det sista

... av sommaren den här helgen. Har spenderat en underbar eftermiddag, natt och morgon på Torpören.
Suverän service. Drink och tapas på verandan inlindad i filt och med solen i ögonen. Därefter mumsig fisksoppa med vin. Allt toppas med kakfrossa och kaffe. Småprat om livet och förstås lite skvaller om vad som hänt sedan sist.
Vaknade i natt av att regnet smattrade mot taket.
På morgonen lyste solen igen och jag slappade vidare i den sköna soffan på bilden.
En härlig avslutning på veckan.

Boken om pistolbasistens tjej

Punkbandet Sex Pistols ska göra comeback. Bandets första skiva kom för 30 år sedan. De la av 1978, sedan dess har de återförenats två gånger.
Det fick mig att tänka på boken ”Inte som andra döttrar” som Deborah Spungen skrev om sin dotter Nancy.
Nancy var flickvän till pistolernas basist Sid Vicious. Bara 20 år ung hittades hon mördad i parets hotellrum. Anklagad för dådet blev Sid som inte så långt därefter dog i en överdos.
Boken lånas fortfarande en del och blir kanske än mer populär nu när bandet får rampljuset på sig igen. Den är värd att läsa.

Värme från berget

Norrstunas ska ta steget in i bergvärmeåldern. Ut med oljepanna och bättre begagnad tank. Nu ska värmen komma från underjorden.
Det är inte bara att borra ett hål, sticka ner en slang och tro att allt löser sig. Tillstånd ska det vara från miljöbyrån. Och söka bidrag från LR, innan dess kan inget göras.
Nu väntar jag på tillstånden och håller tummarna att den lilla skvätten olja som är kvar ska räcka tills allt är på plats.
Kör med vedvärme tillsvidare. Värre blir det om jag ska klara mig med bara kallt vatten.
Måste ringa och nåjsa lite i morgon så cirkusen kan starta.

Fira skörden i Limnäs

Skörden ska firas och det rejält den här helgen.
På fredag drar skördefesten i gång så jag måste tipsa om en nykomling. Om du är på väg att se dig omkring så ta en sväng förbi Limnäs gård i Finström.
Där finns bland annat lillebror som säljer fantastiskt honung (med snygg etikett utformad av denna bloggare) och smaskig honungskola.
Men det bjuds på mycket mer:
Försäljning av pumpor, blommor, charkuterivaror, senap, hemvete, lök, ägg, kalvdans, äppel, päron och lokalproducerat hantverk. Servering av soppa, korv, kaffe och paj. Bågskytte. Motorsågsskulpturer. Åk med häst och vagn, bekanta dig med alpackor.
Se mer om programmet på Skördefestens hemsida

Guldfisken gav upp

Fiskdöden har slagit till i biblioteket.
I morse låg ett guldfisklik på botten av vårt stora öppna akvarium och det är första gången på två år som en fisk kastat in handduken.
I familjen hade vi ett litet akvarium en gång förr i tiden. Vad jag minns hände det lite nu och då att en fisk gav upp. Men på nätet såg jag att en guldfisk kan bli 10–20 år gammal, rekordet är en som blev över 40 år.
I dag har jag tittat till fiskgänget flera gånger och tycker de ser lite småsega ut.
I morgon måste expertis tillkallas om de inte fått mer sprätt på fenorna. Och hjälp om fler fiskar har gett upp. Vilket trauma för skolbarnen ...

Kul skiva

Aldrig har åländska kräftorna (100 st drog vi ner) smakat så bra som just i kväll. Så tycker jag varje år men nu var de faktiskt extra goda.
Kräftskivan har avklarats med traditionsenliga skratt, snack, gråt och lite tjyvrökning – precis som de ska va när syskonen Sundberg bjuder in till sin egen interna kräftskiva. Och så hann vi spinna lite andra konspirationsplaner oxå.
Mycket mat och suveränt vin till. Janne introducerade chilenska Como Sur, vita, riesling och viognier. Jäkla gott, det första ihop med kräftor, det andra för att bara dricka. Och vem säger nej till västerbottenostpajmedlöjrom? Inte jag i alla fall! Eller havtornssoppamedglassochhemlagademarängermedchokladellermandeltosca. Mums.

En suveräna skiva. Det är så himla kul att träffa sina syskon med ”häng” och ha kul.
Ännu mer spännande.
Knappt hade släkten rymt norrut så ringde ett ”stackars” x,
Just i dag strandsatt i Dånö. Inte en fisk sikte o tydligen ingen kvinna heller, så nu får vi se var det nappar ...

Lärdomar på en fredag

Några nya erfarenheter samlade denna lediga fredag.
1. Förkylningen hänger i, den har satt sig i näsan. Så jag styrde kosan mot apoteket och inhandlade mitt första nässprej någonsin. Blev nästan förvånad när det faktiskt lindrade nästäppan precis som det stod på beskrivningen.
2. Fick för första gången titta live på lille Harry med tjurnacken - söt!
3. Lunchen blev det som tidigare var ett måste varje vecka nämligen en sallad med tonfiskröra från Eat. Har inte varit inne på stället efter ombyggnaden och blev besviken. Kallt och stelt var känslan. Salladen var lika god som förut och lite dyrare.
4. Dagen avslutades med teater i Önningebymuseet - debut för min del. Bra pjäs med spännande dialog.
Dessutom har jag börjat plocka in mina innerfönster - höstens tråkigaste syssla. Och naturligtvis sneglat lite på dagens matcher i VM. Väntade resultat.

Li, Bi och så en Song

Två saker har gett dagen extra krydda.
Krydda 1: Någon som missade när Kina slog in 3–2 mot Danmark? Stackars er! Vilken stänkare det var, kanske VM:s snyggaste redan innan VM startat på riktigt. Xiaoli Song heter målskytten. Li och Bi gjorde de två andra.
Krydda 2: Nybakt hemvete till fisksoppan i Källbo skolas matsal. Det var inte vilket hemvete som helst utan i klass med det jag åt som liten på Södergårds i Åttböle. Segt, luftigt, tunt bredde på rejält med smör och toppade med ost - mumsmums. Grädde på moset: jag fick en doggybag med överblivet hemvete med hem.

Fotbollsfesten har startat

I dag var det in en dam, som ska åka till Kina i början av november. Jag är illgrön av avundsjuka. En liten plan finns om att sticka dit igen nästa år - det tilltänkta ressällskapet är inte riktigt pålitligt.
Just nu är Kina glödhett för alla som gillar damfotboll. I dag startade nämligen VM och Tyskland visade direkt var skåpet ska stå. Lite fördomar har jag nog mot tysk damfotboll, effektiv men tråkig.
Ska bli kul att kolla på matcher, speciellt USA, Brasilien med världsbästa Martha och så Sverige förstås. Av princip hejar jag aldrig på blågult men i det här sammanhanget är det svårt att låta bli.
Måste få skryta med att jag faktiskt stänkte in en straff på Sverker i söndags, nere vid vänstra stolproten. Folke sköt jag mitt i magen, man måste ju vara artig mot äldre gentlemen.
Jag tror förresten att Finland tar sig snabbare till dam-VM än till herrarnas motsvarighet. Den som väntar på något gott ...

En stark typ

Ove Lehto skrämde slag på Breidans bänkpress på Finströmsdagen i dag. Han hängde 270 kilo på stången och fixade lyftet. På det drog han 10x200 kilo. Som en helt vanlig dag på jobbet. Det var helt klart nytt Finströmsrekord och bänkpressen lär aldrig få vara med om nåt liknande.
På Oves hemsida finns filmer från uppvisningen.
Snart ska Ove försvara sin världsmästartitel i styrkelyft, det händer i Österrike. Vi håller tummarna ...

Vad har de gjort på Åland?

Nyligen spelade bandet Dreamboy in en video till sin singel ”What Have I Done” på Åland.
På bandets hemsida hittar du bilder från inspelningen, bland annat av en glad prick numera ”labeldirektör” – känd av åländska radiolyssnare.
På MySpace kan du lyssna på singeln som faktiskt är värd en (eller varför inte flera) lyssningar.

Oliver kan ålder

Oliver yngst i syskonskaran beskriver rollerna.
– Jag är minst, Lukas mellanminst och Victor störst.

Måste hasta till Stockholm

I Stockholm pågår just nu en spännande designutställning med namnet Casa Cor. 60 arkitekter och designers har inrett ett ”hem” på 35 rum och kök.
Casa Cor betyder hus av färg och är ett evenemang som årligen genomförs i ett 15-tal städer i Sydamerika där det hittills lockat cirka 4 miljoner besökare. Nu är det Stockholms tur. Utställningen är öppen till 14 oktober.
Rummen har namn som Juvelgaraget, Farfars studio och Vedboden.
Kolla in bildspelet på Sydsvenskans hemsida.

Nu är det förkylt

Det har farit några hjärnceller i dag, förkylningen har hittat tillbaka.
En nysning är inte att leka med.
Luften kommer ur näsan med orkanstyrka så det är inte konstigt att några celler följer med på köpet. Nattsömen blir inte störd för det är omöjligt att nysa när man sover lika omöjligt som att hålla ögonen öppna när nysningen hittar ut ur näsborrarna.

En färgklick för mycket

Kan inte låta bli att undra hur det kommer sig att Esons hus plötsligt är rena färgbomben. Frågan är inte varför (alla vill väl synas) utan vem som har gett lovet till denna färgchock.
Om jag inte minns fel fanns det strikta regler för hur husen i Dalbo skulle målas i pastellaktiga toner. Och nu detta ...
Var håller skönhetsnämnden hus? Den som jagade stackars staketbyggare för något år sedan.
Enligt mitt färgtänk är det här att gå för långt.
Gnällvarning är utfärdad för detta inlägg. Under en insändare kunde signaturen vara ”Kika med flera”, jag är inte den enda som undrar ...

Tulpantolkare

Inga-Britt är dagens kreativa idéspruta.
I våras, när andra trädgårdsägare började tröttna på alla halvvissna tulpaner, då tog IBW fram kameran och skapade en helt unik fotoutställning.
När jag sett på hennes bilder känns färska tulpaner väldigt karaktärslösa. Trots att jag är en helfrälst tulpanfantast med massor av varianter i min vildvuxna trädgård.
Nästa vår kommer jag att försöka tolka alla mina vissna tulpaner på IBW:s vis. Kanske hittar jag då både Den Modiga, Den Kaxiga, Den Hjärliga och Den Skygga i min rabatt.
Det här är höjden av kreativitet: att se något i någonting som ingen annan ser och samtidigt kunna förmedla det så att alla plötsligt ser det som de inte såg förut.

Utställningen i Finströms bibliotek är öppen måndag–torsdag kl. 12–20.

PS Är det någon annan än jag som funderat över varför fotografer alltid blir så bra på bild? Oberoende av vem som står bakom kameran.

Godingar i vimlet

Det kom mycket folk till kvällens inofficiella vernissage av IBW:s fotoutställning. Bland dem dessa fyra ”gamla” godingar. Då syftar jag inte på deras ålder utan på att de varit mina jobbarkompisar. Mathias, Anna, Annette och Daniel. Två har lämnat skutan, två håller den på rätt kurs.

Så här nära en fågel i trädet kom Victor och det med kameran i högsta hugg.

Trädklättrartävling på Gustaf Eriksonsgränd. Nästan upp i toppen av boken kom de.

Filmtajm

Katten, Natt på museet och Syskonen Baudelaires olycksaliga liv.
Det stod på programmet under gårdagens filmkväll.
Olivers betyg på Katten: 5 popcorn
”Den var rolig och katten är så klantig”.
Lukas betyg på Natt på museet: 5 popcorn
”Den var rolig”.
Victors betyg på Syskonen ...: 2 popcorn
”Den var långtråkig och enformig men ändå nästan lite rolig”.
Trions betyg på hempoppade popcorn: 5 popcorn

Poppa på riktigt

Står inför ett eldprov i helgen.
Jag har lovat mina tre gäster att bjuda på riktiga popcorn - såna där jag fick när jag var liten. På den tiden när ingen visste om att något som heter mikrovågsugn skulle revolutionera poppandet.
Jagade runt på Kantarellen som en galning för att hitta riktig råvara. Facket var tomt när jag äntligen hittade det. Jag grävde runt bland alla mikropopcorn och hittade den sista påsen. På den står att det mumsas mest popcorn i hela världen i Finland och Sverige. Helt klart falsk marknadsföring, inga äter så mycket poppat som amerikaner som häver i sig över 50 liter per person och år.
Jag har olja, smör, en stor kastrull och massor med förväntningar. På nåt sätt ska vi nog få till det.

Laddad för mord

Bara en nybryggd kopp te med Norrgårds honung saknas. Sedan är jag beredd att njuta av sommarens sista avsnitt av Morden i Midsomer
John Netties, som spelar småbuttre men snälla Tom Barnaby, kommer jag ihåg från serien Bergerac på 1980-talet. En av mina första deckarfavoriter på tv. Serien gick i tio år och spelades in på öspelsön Jersey.
Mindre känt är att Netties är en utmärkt tolkare av Shakespear och att han skrivit tre böcker.

Nödspaning

• I lördags studsade jag runt i bikini, i dag öppnade sig himlen och släppte ner världens hagelskur. Så underbart omväxlande är det nordiska vädret.
• En ny värld håller sakta på att öppna sig. Numera är jag kommunalare och håller på med min första budget av skattemedel. Intressant - faktiskt.
• Hanne Vibeke Holsts deckare Kungamordet blir tv-serie. Läs boken innan du ser den! Eller någon annan av henne om du inte redan gjort det.
• Sommaren är slut i biblioteket. I dag förpassades midsommarkronan till förrådet.
• På programmet i morgon bland annat: hemsidesutveckling, protokollskrivning, ungdomsgård, tilläggsanslag, leta vikarie, fixa städare, lite feng-shui-rensa-i-röran, motionsrunda ...

Så här vacker kan en sensommarkväll i Lumparland, Norrboda vara.

Janne är dagens namn

Grattis Janne Holmén!
En suverän insats på maraton i VM med en nionde plats som resultat. Och det i bästa möjliga motstånd och värme som vi inte sett susningen av i sommar.
– Mitt livs bästa lopp, kommenterade dagens hjälte.
Innan start var Jannes mål att komma minst åtta för då skulle han få prispengar. Men nia och näst bästa europé måste han bara vara nöjd med.
Och man ska komma ihåg att maraton inte bara är en gren för eliten, det är en riktig folksport. Nästan 20.000 är med i exempelvis Stockholm maraton.
Var själv ut på gå/jogga runda i dag. Mitt tempo 8.20 per kilometer, Holméns tempo 3.30. Jag avverkade sex kilometer, Holmén drygt 42.

Varför ska jag rösta när ...

I höst är det val, då har speciellt getaborna nåt att fundera på.
Till senaste fullmäktigemöte dök inte tllräckliga många upp för att kommunens högsta beslutande organ skulle vara beslutfört. Inte ens ordförande eller vice var på plats. En bortis är att ledamöterna är unga och bara kollar mejl inte ”snigelpost”. Mycket ska man höra innan örona ramlar ...
Om det hade hänt i stan och någon jag röstat på till stadsfullmäktige hade varit inblandad skulle den never ever få min röst igen.
Det är precis sånt här som föder politikerförakt och soffliggare i val.
Vem ska egentligen bry sig om Geta när de som valts att göra det inte orkar?

Om jag ...

... hade noll syskon och en mamma som låg på långvården – då skulle det vara enkelt att fixa en kräftskiva där fångsten från årets lyckade kräftning i Markusbölefjärden sörplas upp.
Jag har tre syskon och en mamma som flänger (hon packar nu för Toscana).
Vilken tur jag har!
För kräftor ska ätas med ett gäng för att smaka bra. Våra kräftskivor är både roliga och blöta – när vi en gång får till ett datum som passar. December? Njaae – kräftor smakar också bäst så länge fjärden är isfri ...

Mitt i bläää-stadiet

Det blir inte bra. Allt låter som klyschor. Språket är fattigt. Fantasilöst. Tråkigt. Varför gör jag det här egentligen? Borde ha sagt nej. Hjälp jag blir aldrig klar i tid!
Jag filar som bäst på några frilanstexter och har helt klart landat i blä-stadiet.
Då känns det som om ingenting blir bra och inträffar för mig alltid i slutet av en kreativ process. Sen må det gälla text, bild, konst eller något hantverk. Kanske kan det kallas prestationsångest.
Nu är det bara koppla av som gäller - inte tänka på det ofärdiga projektet – bara på annat.
Och hoppas att när jag startar på det igen känns det som om jag aldrig skrivit något så här fantastiskt. Hoppas ...

Snyggare sopor

Den moderna sophanteringen saknar all känsla för vardagsdesign.
Om du vill vara miljövänlig riktigt på allvar ska du ha en, egentligen två, soptunnor innehållande ett visst antal ”fraktioner” som det heter på nördspråk. Inget fel i det men måste dessa tunnor se ut som f-n. Jag är övertygad om att vi småningom får se fraktionskärl som är snyggt deisgnade och kan anpassas till den miljö där de placeras.
Vid min tomt, där det står ett mysigt rödvitt hus från 1920-talet, passar monsterkärlen definitivt inte. Därför kör jag vidare med mitt lilla gröna sopkärl, satsar på komposten, sorterar och kör själv allt icke-brännbart till återvinningsstationen.
I London finns i alla fall möjlighet att får lite kuligare soptunnor – därmed inte sagt att den här är någon drömdesign för mina sopor.

Lumparsunds genombrott

Vilken fantastisk nyhet. Marika från Lumparsund har slagit igenom i Aftonbladet. När messet kom trodde jag förstås att det handlade om en artikel men det visade sig vara en bild av detta orienterande enegeriknippe med tummen upp för bättre dygnsrytm för morgontrötta B-människor. Vi tackar och niger.
Inte lär det ta länge innan det handlar om en ”riktig” nyhetsartikel undertecknad (maj).

United vann i kväll, började trögt men säker seger till slut. FotbollsÅland kan lita på tjejerna - de levererar.

Sommaren är slut på Knorring

Sommarens utställning på von Knorringmuseet i Pålsböle stängde i dag för säsongen. Nästan 80 personer tog sista chansen att titta på över 200 olika modeller av kaffekoppar och en myckenhet diverse med anknytning till den bruna bönan.
Lisbritts illustration till planschen är väldigt bra och Elisabeth är nästan porträttlik. Så jag kunde inte låta bli att fånga dem på samma bild.

Strandvolley i toppklass

Hela veckan har Mariehamn invaderats av världstouren i beachvolley.
Stan har fått en nästan exotisk atmosfär av alla toppidrottare från hela världen, kvällsluften har fyllts av musik, publikovationer och allmänt vimmel.
Det är bara att lyfta på hatten för arrangörerna som fick hit tävlingen och genomfört den på ett superbt sätt.
Själv bänkade jag mig på arenan på dagspasset i dag och fick se högklassig volley. Åsa var med som framgår av bilden. Efter matcherna strosade vi runt och Gunnel fixade Paffens lotter i form av en liten elektronisk enarmad bandit. 50 gånger kunde man spela på den och fick man 100 poäng eller mer belönades man med en vinst. Åsa, som inte är nåt vidare på spel, lyckades den här gången. En Paf-regnrock blev belöningen.
Och så måste vi förstås ha nåt att äta och dricka. Maten fixade Janne – snabbt och gott. Och inte satt det helt fel med en kall mellis i solskenet.
I morgon två toppevenemang: avslutning på Knorrings sommarutställning och Åland Uniteds hemmamatch.

Dvd på plats

Före jul fick jag en avlagd men helt fungerande dvd-spelare. I dag blev den äntligen installerad.
Som vanligt vände jag mig till Emil när det gäller knepiga elektriska saker. Han fixade det hela på några minuter. Återstår att se hur mycket den blir använd. Måste nog hyra en film i morgon trots att det faktiskt satt kvar en i spelaren - en tecknad Disney-film.
Nu har tjock-tv:n både diggibox och dvd-spelare. Nästa teknikprojekt får väl bli platt-tv.

Cykeldag med förhinder

Torsdagar är normalt min cykeldag till jobbet. Förra veckan ställdes den in på grund av kraftig förkylning - mådde risigt helt enkelt.
I dag var vädret pest och inte alls gjort för att ta tvåhjulingen. Dessutom måste jag genant erkänna att jag försov mig. Tänk då på att jag börjar kl 12 när jag har kvällspass. Väckarklockan stod på åtta men jag vaknade kvart över tio. Detta bevisar, om inte annat, att jag är urtypen på en B-människa.
Nästa vecka får jag satsa på två cykeldagar och ingen ofrivillig sovmorgon.

Jag är en B-människa

Jag gillar lugna mornar och aktiva eftermiddagar och är mest produktiv efter klockan 10. Det gör mig till en B-människa.
Trots att 15–20 procent av befolkningen är B-typer är det A-människornas (som bara är 10–15 procent) dygnsrytm som styr världen. Vi ska stiga upp tidigt, vara pigga och inte sitta uppe och hänga på kvällarna.
I Danmark har en rörelse kallad B-samfundet – ett alternativ till 8–16 samhället – startat. Det har som mål att ändra samhället så det blir bättre för oss morgontrötta B:n. Nu sprids budskapet och B-samfund ploppar upp lite här och där. Dags för Ålands B-typer att gå samman?
Läs mer om det svenska B-samfundet eller de danska pionjärerna.

Kvinnor konkar inte

Företag som har minst en kvinna i ledningen löper 34 procent mindre risk att gå i konkurs. Det visar en svensk undersökning som kom i går.
Intressant resultat i och för sig men det behövs nog fler hårda fakta om fördelarna med kvinnor i företagsledningar för att bryta gubbväldet i de åländska företagen. Hopplöst efter är det enda jag kan tänka när jag ser slipsarna på rad på de åländska storbolagens stämmor.

Bland osthyvlar och annat godis

Har tillbringat dagen med klassisk Ikea-shopping. Osthyvel måste du bara köpa, den är bäst i test, rådde mamma. Så en sådan hittade ned i korgen. Medresenären plockade på sig fem stycken!
Annars blir jag lika imponerad varje gång jag är till Ikea – dels av utbudet och dels av att konceptet på något sätt handlar om att du kommer ut med minst fyra fem saker som du egentligen inte alls skulle ha. Men den här gången lyckades inte det knepet på mig - bara två helt nödvändigt onödiga tavellister smög sig ner i korgen. Och så några extra ex av den nya katalogen för att samla pluspoäng hos vänner och bekanta.

Snygging landade i inboxen

Mattias Sunneborn håller fortfarande fin form - det visade han under öspelen på Rhodos. Katarina, jag och någon till smygkikade på bakdelen i bussen några gånger. Självklart kunde vi inte låta bli att få ett ”idolfoto” på avslutningsfesten. Det landade i inboxen i dag. Nu håller vi tummarna för att Mattias dyker upp på Åland 2009 - han har väl nästan lovat eller?
Tills dess kan ni läsa mer om Mattias långa friidrottskarriär och om vad han gör i dag på hans egen hemsida.

Skål för de nygifta!

Champagnen flödade när det nygifta paret på Norrgårds tog emot.Någon timme tidigare hade de sagt ja vid Lumparns strand.
I vanlig ordning startade festen med en naturstig där mitt lag blev tvåa efter utslagsfrågor.
Festen blev precis som väntat - massor med god mat & dryck och trevligt sällskap.
Regnet kom först på småtimmarna när de flesta hade tillräckligt med vin i kroppen för att inte bry sig.
På bilden syskonen Sundberg & Jannica.

Bröllopsdag

Vaknade lite rörd i morse. I dag är dagen när lillebror gifter sig - efter 17 år med sin älskade, tre barn, hus, katt, hund och ett gäng bikupor är det dags.
Solen skiner och kärleken värmer. Det är laddat för en kanondag!