28 augusti 2009
Cementverk
Små löv, ljusstakar och några ”prydnader”.
Det är resultatet av gårdagens betongtalka tillsammans med grannen.
För första gången testade vi att gjuta i former för sandkakor och det gick riktigt bra.
Inget dyrt nöje. En säck cement kostade sex euro och resten är gratis. Vi har en halv säck kvar så det blir nog ett ryck till innan höstlöven börjar falla.
21 augusti 2009
Medalj med form
Medaljerna som delas ut under VM i Berlin är supersnygga. En tv-kommentator nåjsade om att en medalj ska vara rund annars är den ingen riktig medalj.
Men jag gillar dem skarpt, om den är rund eller inte spelar nog ingen roll för dem som svettar sig till dem. Dessutom är guld, silver och brons unika i varje gren. De visar typiska rörelser i respektive gren (på bilden diskus). 237 medaljer i 47 grenar kämpar idrottarna om i VM.
Öspelsmedaljen var droppformad och det gick verkligen hem hos medaljörer och andra.
I det här fallet spelar knappast formen någon roll, bara medaljen är stilig, unik och värdig de bästa i världen.
20 augusti 2009
Mystisk bot
När jag körde hem från jobbet i dag såg jag plötsligt en lapp som fladdrade nere på vindrutan. Misstänkt likt en p-bot. Så jag måste stanna på trafikplatsen i Ämnäs och se efter. Mycket riktigt parkeringsböter var det. Sådana får man inte när man parkerar i Godby så efter lite rannsakan kom jag fram till att det var i går när jag parkerade på Ekonomigatan som p-lisan gick förbi. Hade glömt stt ställa in p-skivan.
Hur jag inte såg lappen tidigare vågar jag inte närmare analysera. Bästa att skylla på någon annan - sabotage helt enkelt. Först tänkte jag att någon placerat sin böteslapp under min vindrutetorkare - i hopp om att jag är så tankspridd att jag inte fattar att den är någon annans. Men när jag svängde på lappen stod ju både bilnummer, datum och gata där. Bara att betala 25 e och le lite grann.
Hur jag inte såg lappen tidigare vågar jag inte närmare analysera. Bästa att skylla på någon annan - sabotage helt enkelt. Först tänkte jag att någon placerat sin böteslapp under min vindrutetorkare - i hopp om att jag är så tankspridd att jag inte fattar att den är någon annans. Men när jag svängde på lappen stod ju både bilnummer, datum och gata där. Bara att betala 25 e och le lite grann.
17 augusti 2009
Levande bok
Brorsan, jag och hans killar lånade en muslim på stadsbibban i fredags.
Boken var öppen, intressant och hade snygg layout (lila kläder).
Boken fick svara på frågor som:
- Får ni dricka vin eller öl?
Nej.
- Får ni dricka läsk?
Ja.
Vilken är din favoritläsk?
Fanta.
Det var det som var så bra med boken – att vi kunde ställa hur ”dumma” frågor som helst och få ett svar.
Kul grej som vi hoppas kommer igen.
Boken var öppen, intressant och hade snygg layout (lila kläder).
Boken fick svara på frågor som:
- Får ni dricka vin eller öl?
Nej.
- Får ni dricka läsk?
Ja.
Vilken är din favoritläsk?
Fanta.
Det var det som var så bra med boken – att vi kunde ställa hur ”dumma” frågor som helst och få ett svar.
Kul grej som vi hoppas kommer igen.
12 augusti 2009
Första gångare
Klättrade uppför Ingbybergen i dag. Lite skamsen erkänner jag att det var första gången. Det är ett sådant där ställe man kör förbi varje dag, tänker att dit måste jag någon gång men det blir aldrig av.
Debutbesök gjorde jag i somras på Jägerströms skrot. Vilket ställe! Där kunde jag blivit hur länge som helst. Med hem kom ett gäng gamla kranar som ska bli en trädgårdsprydnad. Oliver plockade på sig en stor magnet. Lukas ville ta en gammal motorsåg men det kunde förhindras.
Blir garanterat återbesök till båda dessa smultronställen.
11 augusti 2009
God abborre på laxen
En riktig höjdpunkt på semestern var en dagstripp till Glada Laxen på Bärö. Vi åkte från Hummelvik vid 11-tiden och var tillbaka vid halv sex. Henrik hämtade oss från färjfästet på Enklinge och körde oss tillbaka till Kumlinge där vi hoppade på färjan hem.
Solen sken och skärgården visade sig från sin bästa sida. Maten smakade fantastiskt.
Restaurangen har öppet hela augusti så jag rekommenderar den som har möjlighet att göra en tripp till Bärö.
09 augusti 2009
Lite om spelen
Datortystnad, nästan total sådan, har rått på Norrstunas under semestern och dessa heta augustidagar - rena rama öspelsvädret har det varit. Bäst att blåsa liv i bloggen igen medan jag kommer ihåg hur det går till.
Starta som utlovat med kort resumé av öspelen:
Publiken: Visst trodde jag att det skulle komma publik på tävlingarna men tillströmningen slog alla förväntningar. Många har jag träffat som exempelvis för första gången varit till Bredmo och som sett sporter som bågskytte, basket och segling/windsurfing. Roligast att många är sådana som normalt inte går på sport. Vädret bidrog naturligtvis.
Häftigaste medaljen: Johan Pettersson helt otippade guld i bordtennis och lika häftigt att Bengt fick vara med och ta en medalj i dubbel. Ögonblick som framkallar de där fantastiska känslorna som bara sport kan åstadkomma.
Mest väntade guldet: Damernas fotboll. Finalen gav nytt publikrekord för åländsk damfotboll. Nästa höjdpunkt blir ÅU:s ligatitel i höst.
Arrangörsbragden: Att vi klarade av att ordna en bra basketturnering med bra kvalitet på både arrangemang och spel. Kvinnan som höll allt i en fast hand heter Lena och har därmed skrivit in sig i den åländska idrottshistorien.
Exotiskt: Stämningen var på topp på arenorna. Alldeles speciell var den ändå vid Mariebad där det blev exotiskt med dj, strandbar, soldyrkare och en massa segel på Slemmern.
Resultatet: Åland gjorde ett fantastiskt spel resultatmässigt. Ändå bättre är alla de erfarenheter de 15 sporterna samlade på sig för kommande arrangemang. Jag ska inte påstå att vi gjorde det felfritt men de klagomål som kom var pytte-pytte-små och inget som påverkade tävlingarna. Våra 15 sportkoordinatorer har gjort ett kanonjobb. På köpet har vi förutom erfarenhet fått kontakter internationellt och till de nationella förbunden i Finland och Sverige, upprustade arenor, en hel del utrustning som kan användas framöver och fördjupat samarbete mellan sporterna här på Åland.
Skönast: Hur kul det än var under öspelsveckan var det ändå allra skönast på måndagen. Söndagen stod jag nämligen på flygfältet och sålde souvenirer till avresande trupper. Efter 4,5 års jobb är de befriande att kunna sätta punkt för ett projekt som många gånger känts allt för tungt att dra på fritiden. Nu är det gjort (lite efterarbete återstår men det är en spotta i havet), responsen över våra sportarrangemang har varit väldigt positiv. Läge att sträcka på sig någon cent och bara njuta ett tag.
Starta som utlovat med kort resumé av öspelen:
Publiken: Visst trodde jag att det skulle komma publik på tävlingarna men tillströmningen slog alla förväntningar. Många har jag träffat som exempelvis för första gången varit till Bredmo och som sett sporter som bågskytte, basket och segling/windsurfing. Roligast att många är sådana som normalt inte går på sport. Vädret bidrog naturligtvis.
Häftigaste medaljen: Johan Pettersson helt otippade guld i bordtennis och lika häftigt att Bengt fick vara med och ta en medalj i dubbel. Ögonblick som framkallar de där fantastiska känslorna som bara sport kan åstadkomma.
Mest väntade guldet: Damernas fotboll. Finalen gav nytt publikrekord för åländsk damfotboll. Nästa höjdpunkt blir ÅU:s ligatitel i höst.
Arrangörsbragden: Att vi klarade av att ordna en bra basketturnering med bra kvalitet på både arrangemang och spel. Kvinnan som höll allt i en fast hand heter Lena och har därmed skrivit in sig i den åländska idrottshistorien.
Exotiskt: Stämningen var på topp på arenorna. Alldeles speciell var den ändå vid Mariebad där det blev exotiskt med dj, strandbar, soldyrkare och en massa segel på Slemmern.
Resultatet: Åland gjorde ett fantastiskt spel resultatmässigt. Ändå bättre är alla de erfarenheter de 15 sporterna samlade på sig för kommande arrangemang. Jag ska inte påstå att vi gjorde det felfritt men de klagomål som kom var pytte-pytte-små och inget som påverkade tävlingarna. Våra 15 sportkoordinatorer har gjort ett kanonjobb. På köpet har vi förutom erfarenhet fått kontakter internationellt och till de nationella förbunden i Finland och Sverige, upprustade arenor, en hel del utrustning som kan användas framöver och fördjupat samarbete mellan sporterna här på Åland.
Skönast: Hur kul det än var under öspelsveckan var det ändå allra skönast på måndagen. Söndagen stod jag nämligen på flygfältet och sålde souvenirer till avresande trupper. Efter 4,5 års jobb är de befriande att kunna sätta punkt för ett projekt som många gånger känts allt för tungt att dra på fritiden. Nu är det gjort (lite efterarbete återstår men det är en spotta i havet), responsen över våra sportarrangemang har varit väldigt positiv. Läge att sträcka på sig någon cent och bara njuta ett tag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)