Regn, regn, regn. Så har det varit den senaste tiden. Först kändes det riktigt befriande att blötan äntligen kom. Ett hopp började gry om att kantarellerna snart skulle titta fram. Efter några dagar föll jag in i den vanliga gnälla-på-vädret-trallen. Kunde det aldrig sluta. Just nu lyser solen igen. Till lysande kantarellskörd är det långt enligt säkra källor som kollat sina ställen.
Blött var det oxå på helgens kräftskiva. Lite torrare än i fjol men det räckte ändå till för att med gott samvete ligga på soffan och lyssna på åskan i söndags - som om det inte mullrade tillräckligt huvudet ändå. Helgens minus var att mitt favoritvinglas åkte i backen när jag kom hem tidigt på söndagmorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar