Riktiga dagen

Har man en amerikanska i släkten så blir det förstås riktig Halloween-fest på riktiga Halloween-dagen.
Så i dag åkte vi till Holmsudden utstyrda i diverse spök- och skräckdräkter. Släkten visade äntligen sitt rätta ansikte :).
Det serverades amerikanska läckerheter som brownies, popcorn och äppelpaj med valnötter i. Mums!
Lite sång och tävlingar hann vi också med innan vi svängde hemåt i höstregnet.
Spökena på bilden är Werner, Olle, Victor, Oliver och Lukas.

Löpets revansch

Just i dag kom jag att tänka på en legendarisk löpsedel som gjordes på Ålandstidningen någon gång i slutet av 1980-talet. På den stod ”LÖKEN AFFÄR”.
Tisdag 30 oktober 2007 känns den mer aktuell än någonsin, kanske för första gången.
Den kan tolkas på många sätt och det får bli din egen tolkning som gäller. På den här bloggen ges inga ytterligare kommentarer om dagens mediahändelse.
Det snackas mycket i buskarna just nu ... spänn öronen så hör du nog viskningarna och ropen.

Hålet på g

Höll på få hjärtat i halsgropen när jag kom hem i dag.
Det såg ut som om det rökte om hela huset. Men det vara bara borrningen av bergvärmehålet som startat. Och ånga som sprutade.
Efter tre fyra meter kom berget och när jag kom hem var hålet redan 60 meter djupt.
Så nu håller jag tummarna för att flyter på som det ska.
Så här ser mojängen som borrar ut.

Shopping i huvudstaden

Förväntningarna var höga inför helgens shoppingtur till Helsingfors. De infriades som vanligt när det gäller shopping i huvudstaden. Utbudet i Hfors är helt kanon både vad gäller kläder och smakfull finländsk design.
Med hem följde bland annat nya tröjor, kulig skjorta, godsaker från taxfreen, byxor och lite diverse helt nödvändigt onödiga prylar. Ressällskapet var lika nöjt.
På köpet fick jag en massa trevligt umgänge med väninnorna.
En resa som måste göras om ...

Fest för Karin

I dag var det fest i biblioteket. Karin Sandell-Karlsson avtackades för lång och entusiastisk tjänst i Finström. Hon har höjt biblioteket och kulturlivet i kommunen tusenfalt. Dessutom är det hon som ligger bakom de nya fantastiska lokaler som numera är min arbetsplats.
Vi bjöd på snittar, tårta och kaffe i bästa caféstil. Dagen till ära satte vi på grejen som skapar dimridåer i det stora öppna akvariet. Debut under min tid i biblioteket. Stämningen blev nästan drömsk med levande ljus, porlande vatten och dimma som svepte över vattenytan.
Karin var min barnflicka när jag var jätteliten. Hon tog över som bibliotekarie i Finström 1972. Innan dess var det min pappa som hade jobbet. Nu är det min tur. En del kanske tycker att jag inte har kommit så långt här i livet, att cirkeln är sluten. Tvärtom tycker jag.
Just hit har jag kommit längs en stig kantad av äventyr och otroliga upplevelser. Och då är inte ens halva resan bakom mig.
Kan inte vänta på nästa steg – måste genast titta runt nästa hörn och se vad som är på g.

En perfekt Mikael

Michael Nyqvist ska spela Mikael Blomqvist när Stieg Larssons trilogi blir film. Ett bättre val kunde inte rollbesättaren göra. Nyqvist ser ut och känns precis som jag föreställt mig hans namne Blomkvist.
Att gestalta Lisbeth Salander måste vara varje skådespelares dröm och väldigt krävande. Hennes personlighet kräver massor, inte minst med tanke på hur hon utvecklas under handlingens gång. För att inte tala om alla ”hårda” scener hon är inblandad i. Noomi Rapace är den lyckliga som ska göra Larssons hjältinna rättvisa.
Spännande att se hur det går.
Frågan är nog om filmerna faktiskt kan leva upp till böckerna. Alla har läst dem och förväntningarna är mer än enorma.

Bokarm

Musarm vet väl alla vad är. Jag tror att jag jag drabbats av bokarm i stället.
Min senaste sängläsning är 629 sidor tjock och väger 800 gram. En normal pocket väger cirka 160 gram. Allt enligt min hushållsvåg.
Kanske är det det min bibliotekskollega menar när hon säger att vi inte ska köpa in böcker som är så här många sidor.
– Vem orkar läsa? frågar hon.
Falettis ”Jag dödar” är värd att kämpa med. Tung bok men lättläst och med osannolika förvecklingar. Men den hade faktiskt vunnit på att kortas med minst hundra sidor. Inte bara med tanke på bokarmen ...

Himmel och hav

Daniel har gjort det igen – skapat en fantastisk fotoutställning med Moder natur som huvudperson. Birollerna har förstås sjöfåglarna.
I kväll var det vernissage och jag blev riktigt imponerad. Daniel hade nya grepp på motiv, bildbeskärningar och format. Spännande och fint ögongodis.
Måste gå och titta igen när det inte kryllar av besökare. Jag rekommenderar en sväng till Ålands museum för att se ”Mellan himmel & hav” som visas fram till 13 november. Och/eller köp Daniels bok med samma namn som snart kommer ut i handeln.

Bisi, bisi

Bråttom, ja nästan stressigt, blev det kl. 20-21 i kväll.
Dels avgjordes Formel 1 och dels kom de första röstsiffrorna i valet. Allt skulle jag följa på nätet.
F1-rapporteringen på MTV3:s hemsida gick lika läckert smidigt som Räikkönen körde hem världsmästartiteln. Det var ju urspännande att följa i textreferat på hemsidan – hur coolt skulle det inte ha varit att se racet live på tv. Det är väl bara i Pålsböle de har sådan specialservice.
Värre var det med valresultatet. Vilka sega hemsidor, fick rejält i trådarna. Så jag gav upp och kollade in finska varianten av Bonde söker fru i stället. Nästan lika seeeegt ...

Arton i dag

Faster låter gammalt medan moster känns så där riktigt puttenutt gulligt. Undrar varför det är så?
En teori: Far gör automatiskt att man associerar till manligt kraftigt, mor leder tanken till något kvinnligt och mjukt.
Skit samma. I dag är jag en stolt faster för Emil blir 18 år. Lite smolk finns i glädjebägaren. Om han är 18, hur gammal är då inte jag.
Han var ju just ett litet kryp som låg på min säng och snusade. Nu får han rösta, köra bil och gå på krogen.

Upptäckt på biblioteket

1. Dimman lättar
Biblioteket är två år nytt men fönstren har aldrig tvättats. I veckan blev det gjort av städfirma. Kostade skjortan, sisådär 50 nyutgivna böcker. Men vad gör det när man äntligen kan se höstprakten utanför i klart sken.
2. Väskfeber
I november ställer jag, syster och mor ut nygjorda handväskor i biblioteket. Har verkligen producerat den här veckan. Är uppe i fem färdiga – men hur många jag vågar ställa ut får vi se.
3. Gården behövs
Den nya ungdomsgården i Godby behövs verkligen. I torsdags hängde minst tio ungdomar i biblioteket. De är välkomna och det är bra för bibban men de behöver alternativ och en egen lokal.
4. Valnerver
Ordförande i valnämnden för Godby har nerverna i dallring. Biblioteket är vallokal och ordförande har varit in varje dag den här veckan. Han har kollat allt från stämpeldyna till möblering. De röstande Godbyborna kan vara lugna. Lasse har allt under kontroll.
– Men tyvärr för oss har många förhandsröstat så det blir mindre jobb, konstaterade han.
Jag gillar folk som tar sina uppdrag på allvar.

Inga kval med valet

Jag hade noll problem att välja vem jag skulle rösta på. Bestämde mig redan i somras och så blev det.
Men jag kunde inte låta bli att testa valmaskinen.
Följande kandidater tycker mest som jag:
Mattsson, Stig, centern
Janson, Anna, liberalerna
Gunell, Camilla, socialdemokraterna
Sjödahl, Pamela, liberalerna
Bara en av dem vet jag vem är – Camilla G. Och henne kunde jag mycket väl tänka mig att rösta på.
Mer upplyftande var det att se vilka som tyckte minst lika som jag:
Sundblom, Gunnar, Ålands Framtid
Alm, Kalle, Obunden samling
Karlsson, Lasse, Ålands Framtid
Sundman, Mette, Obunden samling
De tillhör alla partier jag aldrig skulle lägga min röst på. För en på listan gäller att jag helst går över på andra sidan gatan om vi möts.

Någon riktig valpuls tycker jag inte det blivit i år. Kanske är folk nöjda med det som varit.
Sämst med årets val är att för många äldre herrar gör comeback. Visst behövs erfarna politiker men nån måtta får det vara. Jag vill hellre ha fräscha vindar och nytänk än gamla tröskverk som lunkar på i gamla spår.

Tre på rad

Dagens middag blev lite annorlunda.
Meny: hämtad thaimat från Wirrans.
Plats: mammas matbord i Sund.
Orsak: superduper förkyld och kraxig mamma.
Där satt vi och småsnackade när jag plötsligt fick se en älgtjur på väg över till Tingön. Snabbt kom en ko insimmande i synfältet och därefter en kalv. Familjen Älg var på flyttarstråt, kanske på flykt undan älgjägare.
Kanske lite dumt eftersom jägarna brukar ta sig över i båt till ön och dessutom inte tänker jaga älg i våra trakter innan november.
Då har väl älgarna simmat tillbaka igen ...
En fantastisk kuliss till thaimiddagen bjöd de oss i alla fall på.

ÅU bäst på holmen

Åland United har den här säsongen visat att laget verkligen hör hemma i ligan. Efter helgens förlust har ÅU inte längre chansen att ta bronset. Medaljen är inget som direkt förhöjer inredningen - fick leta en kvart för att hitta mina, de låg längst in i en garderob.
ÅU får ta sats mot att avsluta ligasäsongen med seger och att spela hem silver nästa år.
Laget står ändå för Årets bästa åländska fotbollsinsats.

Varmt under täcket

I många år har min nya kompis legat undangömd i en låda. Nu har den fått komma fram och göra nytta.
I väntan på bergvärmen sparar jag på den lilla skvätt olja som finns kvar i tanken. Så det är ganska kyligt inomhus just nu.
Därför fyller jag varje kväll den knallröda gummigrisen med kokhett vatten och lägger den under täcket. När det är dags att krypa ner i kojen är det varmt och gosigt.
Gammal hederlig metod som funkar perfekt.

Äntligen! Del 2

Doris är namnet för dagen - Lessing efternamnet.
Gubbsen i akademin valde en kvinna, som dessutom är ganska folklig, till årets Nobelpris.
Selma Lagerlöf var den första kvinnan som fick priset. Året var 1909. Lessing är den elfte kvinnan
Fyra av de aderton är kvinnor (det har varit ännu värre). Det förklarar nog varför kvinnor så sällan varit kallade. Förklaringen kan i alla fall inte vara att män skulle producera bättre litteratur än kvinnor. Men män har lättare att ta till sig vad män skriver - än så länge i alla fall.

Äntligen!

I morgon är Gert Fylkings stora dag, då han får ropa ”Äntligen!” när Svenska akademin berättar vem som får Årets nobelpris i litteratur.
DN har listat tio heta favoriter:
Mario Vargas Llosa
Friederike Mayröcker
Peter Handke
Assia Djebar
Hertha Müller
Inger Christensen
Richard Ford
Gitta Sereny
Claude Lévi-Strauss
Amos Oz
Jag har inte läst en enda av dem. Om det är en miss enligt akademin vet jag i morgon. Förhandstipsen brukar sällan stämma.
På RixFM:s hemsida kan du rösta på folkets nobelpris. På den listan kan jag pricka av alla (utom en) som lästa.
På listan finns:
Susanna Alakoski
Jan Guillou
Martina Haag
Kajsa Ingemarsson
Mari Jungstedt
Jonas Hassen Khemiri
Camilla Läckberg
Liza Marklund
Håkan Nesser
Leif GW Persson

Den visste var den satt

Familj, vän, arbetskamrat eller annat löst folk?
Spelar absolut ingen roll för en fet knallrosa festinbjudan låg i postlådan när jag kom hem. Precis vad som behövdes efter en dag som varit rena rama berg- och dalbanan.
Jag hör nog till den sista kategorin - jag tror de har kuligast på partyn.

Utsikt norrut

Har upptäckt ett nytt smultronställe i dag.
Utsiktstornet på Bergö är suveränt, byggt av fiskelaget med pengar från fiskekortsförsäljningen.
Fin utsikt över Åland i höstskrud. Härifrån ser man till Eckerö, Hammarland, Geta och så en stor del av Finström förstås. Informativ karta finns uppe i tornet så man vet vad man tittar på.

Firad fyrtioårig flicka

I går firades Jannica på sin 40-årsdag.
En sak är säker när det bjuds till kalas hos Norrgårds är det bara gourmetkäk som gäller. Den här gången lite tapasplock med exempelvis nybakat aprikosbröd, ruccolasallad, oliver, brie, melon, diverse smaskiga korvar, parmaskina med mera.
På det supergod tårta, födelsedagsflickans favoritsort.

Friserad för fest

Kalufsen har fått en väldigt välbehövlig putsning i dag inför helgens partaj. Nackdelen med att gå till frissan är att man ”stinker” när man kommer därifrån. Hårprodukter måste vara bland det mest parfymspetsade som finns.
När jag satt där och såg lockarna falla kom en kille in och klagade (!) på sin klippning. Längderna hade blivit för korta, tyckte han.
Snälla frisören beklagade, gav pengarna tillbaka och pepprade med lite hårvårdsprodukter.
Snäll skriver jag för att killen ju borde ha sagt något när saxen jobbade eller när allt var klart.
Min teori är att någon honom närstående, typ tjejen, hade klagat när han kom hem.
Frisören noterade att det är enormt ovanligt att någon klagar så här.
Problemet är att ett hår inte kan klippas längre ...

Mumsig rågrundel

Fazers Reissumies är ett måste i min brödlåda. Utan det får jag ingen bra start på morgonen. Nyttigt är det också.
Och lika gott till kvällsteet.
Brödet är för övrigt Finlands mest kända och lanserades 1978.
Nu väntar en kopp te, en Reissumiesmacka med pepparrotsost och skinka. Mums.

Het potatis

Hetaste samtalsämnet just nu: päronhelvetet.
Dagligen får jag rapporter från potatismaskiner där folk kämpar så svetten lackar för att bärga årets skörd. Allt tyder på att det är en jobbig säsong i år. Potatisfolket kämpar på. Släkt, grannar, vänner, gästarbetare – alla drar sitt päron till säcken.
Gissar att det inte blir någon fart på eventuellt valsnack på fältet innan årets potatisskörd ligger säkert i lagren.

Kalasmånad

Oktober är ett enda stort födelsedagskalas med släkten. Först ut är Werner och Lukas som fyller i dag.
Lika som bär? Äpplet faller inte långt från trädet? Sådan far sådan son? Välj själv.
Den hemlagade glassen i två varianter havtorn/kokos och körsbär/blodgrape var i varje fall godare än vilken drink som helst.