Okänd glasskål

”Fyndade” en glasskål på Ann-Gerds antikbutik i fredags. Rent euro-mässigt var den kanske inget kap men den är så vacker i färg och form. Skiftar i grönt-blått och blir superfin för blommor - har jag tänkt.
Det skulle vara spännande att veta var, när och av vem den är gjord. Säljaren trodde 1960-tal och svensk. Någon som har en idé? Massproduktion är det inte fråga om. Det känns på kvalitén men skålen saknar märkning.
I bakgrunden ett collage av mina grafiktryck.

Vin i källaren

Nu har vinkällaren invigts på allvar för sommarsäsongen.
Har städat lite lagom. Rensat alla ljushållare från avlagda gråsuggor. Fyllt på med vin och röjt lite i djungeln utanför fönstren.
I går satt vi där och myste med lite bubbel och småplock inför middagen.

Midsommar

Midsommarkronan upphängd. Huset städat och fönstren tvättade. Kvällens smarriga jordgubbsefterrätt väntar i frysen. Färska jordgubbar på bordet. Bubbel i kylen. Solen skiner. Bondrosorna blommar för fullt. Flaggan hissad.
Så nu kopplar jag på midsommartempot några dagar.

Farmors kakburk och morfars brylkräm

Föremålen från farmors och morfars tid är så mycket mer än loppisfynd. De berättar historien om hur det var att vara ung, hur hemmet såg ut och hur långt de tekniska landvinningarna hade nått. Årets utställning i von Knorringmuseet har retro som tema. Invigning på söndag klockan två.
Jag har jobbat en hel del med utställningen de senaste veckorna så jag kan förstås inte låta bli att visa några bilder och komplettera med några ur familjealbumet.
Den lilla flickan med den stora hinken till höger är bloggerskan. Med på bilden är också Marina Eker, Ringa Eker, lillebror Johan, Gudrun Sundberg och mamma Mona.






Syster och jag 1964.

En vanlig ovanlig junikväll

Kurerar mig med vila för att bli kvitt en ilsken förkylning. Därför har jag tillbringat kvällen på soffan. Började med att slötitta på Danmark-Portugal. Det hettade till ordentligt men trots att jag höll tummarna hårt fick de rödvita ge sig.
Utsikten från soffan är ganska bra även utan fotboll i tv:n. Bland annat kan jag fästa blicken på Marina Eker-Geusts vackra konstväv.
Kändes tryggt att ta bilden i skymningsljus - det gryende behovet av storstädning syns inte lika bra som i strålande solsken.

”Morgonstund har guld i mun” är inget talesätt jag skriver under på normalt. I dag har vi en så underbar morgon att till och med mitt dåliga morgonhumör suddas ut. Bara att njuta.

Gardiner till köket

Total improvisation gällde när jag gjorde köksgardiner. Det märks lite men jag är nöjd bara med det faktum att jag äntligen fått dem upphängda. Just det här fönstret har inte haft gardin på fem sex år. Kanske var det dags.
Annars är jag inte mycket för att täcka mina fina gamla fönsterglas med tygstycken.
Den här årstiden är det så ljuvligt grönt och blommigt ute att utsikten ska störas så lite som möjligt.

Tillbaka till det lila huset

I helgen bar det av till Föglö för att återse det lila huset som jag skrev om i augusti 2010. Jag som trodde det var i fjol jag var där. Tiden går fort, för fort. Det värsta är att man inte ens märker att dagarna springer förbi.
Vi bjöds på god soppa och en makalös cheescake som lämnat tydlig abstinens i gommen. Tur att jag fått receptet.
Lila huset, miljön det ligger i och dess invånare inbjuder till en välkommen paus i vardagslunken. Lägg därtill sällskap av några ärrade tidningskvinnor så förstår ni att vi hade det härligt.

Dörrskylt

Målet var att bara använda det som finns i källaren när jag skapade en ny dörrprydnad. Det blev sådär.
Riktigt kul var det att plocka bland brädstumpar, konservburksrester, färgslattar, kapsylar och annat son kunde komma till nytta. Tycker dock att jag blev lite väl ivrig. Skylten blev helt enkelt för plottrig.
Nu hänger den iaf på dörren tills något bättre kommer upp ur källaren eller från trädgården.